Ta mig tillbaka till verkligheten

Det är som en dröm eller en saga eller något sånt.

Att se dig bara ligga där knappt orka resa dig upp för att gå in till badrummet.
Ja då känns det fel.
Vem trodde någonsin att det här skulle hända?
Men det va så otroligt skönt att se dig, bara få sitta där.
På något sätt lugnade man ner sig då.
Men nu vill jag tillbaka.
Snälla pappa du måste klara det här du måste orka.
Jag älskar dig<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Trackback
RSS 2.0